Vanliga frågor & svar

Rödljusterapi kan underlätta sårläkning och förkorta återhämtningstiden för personer som genomgått kirurgi. Det verkar som att en kombination av lokal behandling på det såret, och en systemisk behandling av hela kroppen är det bästa.

Rödljusterapi kommer inte att bota sjukdomen, men mycket forskning visar att det kan mildra symptomen och förbättra livskvaliteten hos patienten.

Ja, forskning har visat att rödljusterapi kan påskynda läkning och minska smärtan.

Ja, mycket forskning tyder på det. Ljusterapi ska dock ses som ett komplement till övrig behandling.

Rödljusterapi används för:• Stimulering av kollagenproduktion, vilket kan förbättra hudens kvalitet och funktion
• Ökad blodcirkulation i huden
• Dämpning av inflammation
• Förbättrad sårläkning
• Minska bristningar
• Motverka rynkor, linjer och åldersförändringar i huden
• Behandling av psoriasis, rosacea och eksem
• Minska ärrvävnad
• Förbättra håråterväxt på huvudet
• Motverka akne
• Ökad kognitiv förmåga, förbättra fysisk prestationsförmåga, öka muskelmassan, minska kroppsfettet, smärtlindring, stärkande effekter på solskadad hud, minska depression, läkning av benbrott, låg sköldkörtelfunktion, minskning av inflammationer, lindring av autoimmuna sjukdomar, åldersrelaterad synnedsättning.

Ja, rödljusterapi ger en kortvarig och övergående produktion av fria radikaler i dina mitokondrier, precis som vanligt solljus, motion eller en hälsosam måltid gör. Kanske hajar du till och tänker att det måste vara skadligt, då fria radikaler kopplats till ökar oxidativ stress och inflammationer. Det i sin tur vet vi är associerat till sjukdom och åldrande, men som tur är behöver du inte oroa dig för rödljusterapi. Den kortvariga ökningen av fria radikaler hinner inte orsaka någon bestående skada i dina celler utan stimulerar snarare till en ökning av antioxidanter. Nettoeffekten blir därför snarare en skyddande och antiinflammatorisk effekt. Dock är detta en orsak till att inte överdriva användandet av de röda lamporna. För lång behandlingstid/effekt kan i teorin göra att bägaren tippar över med en alltför stor produktion av fria radikaler, så följ tillverkarens rekommendationer. Dock är det väldigt svårt att nå sådan behandlingseffekt så du behöver inte oroa dig alls vid normal användning.

Många användare känner att rödljusterapi kan öka energinivåerna och bidra till pigghet. En vanlig beskrivning av upplevelsen är att man ”sätter igång dagen” med en session ljusterapi, men i regel kan en behandling ge en ökad upplevelse av energi närhelst den ges.

Nej, då krävs UV-ljus som finns i solljus. Mycket forskning tyder dock på att D-vitamin främst är en markör för solljusexponering och att en stor del av hälsoeffekterna förknippade med vitaminet egentligen beror på det röda och nära-infraröda ljuset som finns i rödljusterapi.

Rödljusterapi är en mycket spännande och effektiv teknologi för dig som tränar på gym. Resultaten är så påtagliga och mätbara med tyngre vikter och bättre kroppssammansättning. Rödljusterapi verkar på flera plan och framför allt blir återhämtningen snabbare. Du kan således förvänta dig ökad styrka och prestation snabbare än om du inte använde lampan. Vidare ökar muskeltillväxten och kroppsfettet minskar, så du bör även kunna se effekter i spegeln ganska snart. Eventuella skador läker dessutom ut snabbare, så du kommer tillbaka i matchen tidigare. Det är en god idé att använda lampan precis som vem som helst, men många tycker om att köra en session direkt efter träning, vilket också är rimligt i teorin.

Vetenskapliga studier tyder på att rödljusterapi kan förbättra återhämtningen efter fysisk ansträngning. Använd rödljusterapi efter träningspasset för bästa effekt, men när som helst under dagen går också bra. Just läkning från skador och smärta behöver framför allt NIR (nära infrarött ljus) då det är smärtlindrande i sig, och troligen är det bättre att dela upp behandlingen i ett par kortare sessioner just vid smärttillstånd.

Det finns rön som tyder på att rödljusterapi kan påskynda läkning av muskelskador.

Rödljusterapi (RLT) bidrar till ökad muskelmassa då det stimulerar ett skifte i kroppen mellan två typer av makrofager (M1 blir i större utsträckning M2) samtidigt som prestationsförmågan och förmågan till återhämtning ökar. Det sistnämnda ger effektivare träningspass och snabbare muskeluppbyggnad och därmed större muskelmassa.

En rödljusterapi-session bör vara mellan 10 och 20 minuter. Den exakta tiden beror på produktens effekt och täckningsområde, samt det specifika behandlingsmålet. Högpresterande enheter med bredare täckning kan kräva kortare sessioner, medan mindre enheter eller behandling av specifika problemområden kan behöva längre tid. Anpassa behandlingstiden efter dina behov och produktens specifikationer för bästa resultat.

Ifall du har något du vill behandla, som smärta eller hudbesvär, brukar effekten av rödljusterapi vara ganska uppenbar. För att verkligen kunna mäta resultaten av ljusterapin kan du ta bilder av hudbesvären minst en gång i veckan under behandlingstiden, och sedan jämföra de olika tillfällena. Även smärta kan man mäta genom att uppskatta hur svår den är från 1-10 där 10 är värst och 1 är ingen smärta. Gör noteringar före och efter varje behandlingstillfälle så att du får svart på vitt. Minnet sviker ofta när det gäller just smärtförnimmelser. Använder du rödljus panelen för prestationsökning är det också intressant att föra bok över resultaten, men det kan givetvis vara svårt att särskilja effekten från lamporna och övrigt som påverkar, som kost, vila och träningsintensitet. I övrigt brukar de flesta som använder lampan känna en känsla av välbehag som är uppenbar, men svår att sätta mätvärden på.

Det optimala avståndet från rödljusterapilampan är cirka 10-15 centimeter. Ju längre bort du sitter, desto lägre blir effekten. Lampans effekt är som störst där ljuset direkt träffar kroppen. Sitter du längre ifrån, täcker du ett bredare område men med lägre intensitet. Sitter du närmare, behandlar du ett mindre område men med högre effekt. Anpassa därför lampans storlek och avstånd efter dina specifika behandlingsbehov för bästa resultat.

Rödljusterapi kan användas på vilken tidpunkt som helst under dygnet. Tillskillnad mot blått ljus gör inte rödljusterapi dig pigg och kan därför med fördel användas på kvällen. Det verkar hjälpa mot sömnbesvär och vissa delar med framgång upp användandet av lampan genom en behandling på morgonen “för att komma igång” och en på kvällen för att öka melatoninen och lättare somna.

Man brukar säga att rödljusterapi (RLT) är de läkande våglängderna!

RLT belyser kroppen med samma våglängder som solen ger, och får samma hälsoeffekter som solen ger utan det skadliga UV-ljuset. Hur bra låter inte det? Låt oss berätta mer.

RLT fungerar genom att aktivera fotoreceptorer i kroppens celler och detta leder till en rad positiva hälsoeffekter.

Rödljusterapi ger en optimal mängd ljus av rätt våglängd och till skillnad mot solljus skadar det inte huden då rödljusterapi inte ger UV-ljus. I bästa fall kan solen ge samma effekt som svaga paneler, men i regel är panelerna mycker starkare vilket också är tidsbesparande. Så här mycket energi absorberas av huden: Ljusintensitet i olika sammanhang:

Bestrålning (mW/cm2)
Sovrummet 0,01
I direkt solljus 5-20
Rödljusterapi 20-5000

Skillnaden är våglängderna som är 620-750 nm för rött ljus 750-850 nm för nära infrarött ljus (NIR). Rött ljus kan vi dessutom se medan infrarött ljus inte kan uppfattas av ögonen. Det röda ljuset tränger inte ner lika djupt i dina vävnader, medan NIR kommer in djupare och kan faktiskt nå centrala delar av hjärnan samt inre organ.

Rödljusterapi är en form av fotobiomodulering och genererar vanligtvis inte värme. Men de längre våglängderna, som NIR, kan producera viss värme om effekten är tillräckligt hög. Detta kan göra att du upplever en viss värmealstring under behandlingen.